Equmenias scoutstipendium

Vi har fått equmenias scoutstipendium. Jag vill gärna dela med mig av vårt ansökninsgrev. Vi blev beviljade 10000kr.

För ett fortsatt internationellt samarbete mellan scoutkårer

Jag som skriver det här brevet heter Victoria Söderlund. Jag är snart 20 år och har varit scout sedan 7-årsåldern i Rogsta scoutkår. Numera är jag tillsammans med några goda kamrater ledare för ett 20-tal scouter. Jag skriver det här brevet som representant för kåren.

Rogsta ligger vackert benäget några kilometer utanför Hudiksvall. Varje vecka träffas Rogsta scoutkår med tre olika åldersgrupper och utför aktiviteter i eller i närheten av vår samlingslokal. Vi har nära till skog, natur och befinner oss mitt i landsbygden med allt som kan tänkas höra därtill.

 

Sedan ett flertal år tillbaka har åldersgrupperna äventyrare (12-15 år) och utmanare (15-18 år) haft ett samarbete med två scoutkårer utomlands. Den ena scoutkåren finns i Rochester, UK och den andra i Zaltbommel, Nederländerna. Tillsammans kallar vi oss för Troop SwEngDutch. Troop Swengdutch har träffats i allas länder ett flertal gånger ända sedan slutet på 90-talet.

 

I år har vi blivit inbjudna att åka till ett internationellt scoutläger, Kent International Jamboree, som ligger bara en kort bilresa från våra vänner Rochester. På scoutlägret ska Troop Swengdutch bilda en egen by och spendera lägerveckan tillsammans med allt vad det innebär, så som att dela tält, laga mat tillsammans, ha ett gemensamt program och åka på utflykt till antingen London eller någon annan anrik stad i närheten av lägerplatsen.

 

Vi har en vision om att hålla samarbetet vid liv i många år till. För att vi ska fortsätta hålla en bra relation till våra mycket goda scoutkamrater utanför landets gränser krävs det att vi håller kontakten och fortsätter att träffas regelbundet.

 

Vi vill hålla samarbetet vid liv för att vi tycker det är viktigt att våra scouter får chansen att se världen ur ett annat perspektiv än vad social media, datorspel och filmer m.m. visar. Vi vill att de ska få se på riktigt samtidigt som de får lära känna nya vänner, öva på sitt engelska talspråk och få minnen för livet. En äldre scout som var med på några av de första lägren tillsammans med Troop Swengdutch säger såhär när han får reda på att vi återigen blivit inbjudna: ”Å vad roligt för er! Minnena från dessa resor för nu många år sedan är fortfarande färska!” Jag kan bara hålla med honom. Det är nästan fem år sedan jag för första gången fick chansen och äran att träffa delar och även bli en del av Troop Swengdutch när de kom hit till Sverige på sommarläger i början av augusti 2012.

 

Scouting ser inte likadant ut i hela världen. Här i Sverige är vi till exempel vana vid att elda och ha lägerbål vid skymningen varje kväll när vi är på läger. I England ser det inte riktigt ut så och vi vill såklart att scouterna ska få lära sig hur ungdomar utövar scouting på olika sätt trots att vi alla står på samma grundpelare.

 

Känslan av att vara en del av en internationell gemenskap kan man inte riktigt förstå hemma runt elden utanför scoutlokalen. Men efter att tillsammans med andra upplevt en jamboree kanske man kan sitta tillsammans runt elden och prata, bearbeta de upplevelser vi tillsammans varit med om samtidigt som vi drömmer om att få åka tillbaka och göra samma sak igen eller bjuda hit våra vänner så att de får vara en del av svensk scouting.

 

Äventyrarnas ålder är kanske den mest tveksamma och svåraste åldern i ens liv. De funderar på allt möjligt om vad de ska gå på gymnasiet, om vilka som är deras riktiga vänner, om det är töntigt att vara scout, om de verkligen vågar vara utomlands i en vecka utan föräldrar, vad de tror på, ja de kanske till och med undrar vem de själva är.

 

På scouterna får alla vara precis som de vill under alla omständigheter. Det är många som inte förstår innebörden i vad vi menar när vi berättar det. Men jag tror att om de få äventyrarna som vi har kvar tar sig igenom den här fasen och stannar i scouterna så kommer de att inse hur mycket scouternas värdegrund egentligen ger varje individ. Vi tror att med hjälp av en resa som den vi nu planerar, kan de få mersmak och vilja fortsätta med scouting. De behöver mer äventyr för att det ska vara värt att vara scout. Vad är ett äventyr om inte en internationell jamboree i England?

 

Rogsta scoutkår söker internationella scoutstipendiet för att kunna finansiera resan till England. Vi vill inte att någon av våra äventyrare ska bli tvungna att stanna hemma på grund av ekonomiska skäl.